🔍 Begreppet “kvalitet” har blivit ett självklart inslag i utbildningssammanhang – men det har också ändrat karaktär med tiden. Från att mer utbildningsspecifikt skrivits fram i relation till kunskap, bildning och demokrati, har kvalitetsdiskussionen förskjutits mot mer fokus systematik, måluppfyllelse och kontroll.

📚I Andreas Berghs och Maria Roséns bokkapitel “De villkorade utbildningskvaliteterna” analyseras bland annat hur det förändrade språket kring kvalitet påverkar skolans professioner och ytterst: vad utbildning blir.

Några tankar som jag tar med mig från läsningen:
▪️ Tidigare förekom kvalitetsbegreppet sporadiskt i svensk utbildningspolicy –> Detta kom att förändras efter regeringens kvalitetssatsning år 1997

▪️Här initierades en rörelse från “utbildningskvalitet” till betoning på “resultatkvalitet”, “marknadskvalitet” och “systemkvalitet”

▪️För att kunna bedöma “kvaliteten” i en verksamhet krävs ofta att komplexiteten reduceras och förenklas

▪️Kvalitetsbegreppet har gått från att vara plural “kvaliteter” (en fråga om “hur”-het?) till singular “kvalitet” (en fråga om “bra”-het?)

▪️Kvalitet blir därmed något som kan vara bra, mindre bra, dåligt och så vidare…

▪️Under 2000-talet får rättsordningen en allt större roll i skolan, något som kan beskrivas som en juridifiering (vilket innebär att en fråga antar rättslig karaktär)

▪️I samband med detta sker en sammanväxning mellan kvalitetsbegreppet och juridiken –> systemkvalitet

▪️Kvaliteten behöver alltså inte bara mätas och räknas utan också säkerställas juridiskt

▪️Å ena sidan kan juridiken förstås som ett sätt att genom utbildning mildra sociala ojämnheter och värna demokrati. Å andra sidan kan lärares professionella utrymme påverkas.

💬 “Paradoxalt nog har de senaste två decenniernas strävan efter att utveckla kvalitet i utbildning, åtminstone som det framträder i utbildningspolicytexter och styrningsdiskussioner, lett till att det som vi av tradition förknippar med utbildning har marginaliserats och ersatts av ett kontextlöst och mer allmänt språkbruk. Grundläggande utbildningsfrågor har därmed marginaliserats samtidigt som uttolkningar och strävanden med fokus på resultat, system och marknadsbehov har kommit att få ett allt större utrymme (s. 174).”

Författarna ställer sig frågan:
❓Om det juridiska ansvarsutkrävandet, inom vilket kvalitet huvudsakligen är en fråga om regelefterlevnad, bidrar till att det etiska ansvaret förlorar en del av sin legitimitet och således tystar det?

📚 Läs och ladda ned kapitlet här: https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1368506/FULLTEXT02.pdf