I det senaste avsnittet av Skolinspektionspodden medverkade Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör och Jan Rehnstam, enhestchef för kommunal vuxenutbildning på Skolverket.
Är det någon skillnad på vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning?
Kommunal vuxenutbildning (komvux) regleras av skollagen.
Skiljer sig inspektion av komvux från de andra skolformerna på något sätt?
Jämfört med gymnasieskola så finns det ingen tillståndspliktig verksamhet utan det är kommunerna som har det genomgående ansvaret. Vuxenutbildning är genomgående kommunalt men samtidigt väldigt privatiserat på lokal nivå. Det finns inte heller något särskilt register över allt som upphandlats. När vuxenutbildning granskas är det väldigt många nivåer som är inblandade.
När Skolinspektionen har granskat komvux, vad har myndigheten sett?
Genomgående en hel del kvalitetsbrister, inte minst gällande SFI där Skolinspektionen under många år sett problem med individanpassning, lärarstödet och variationen i undervisningen. Skolinspektionen har också börjat granska yrkesvux och där har de sett tecken på att eleverna inte alltid fått genomföra de moment som krävs inom en yrkesvuxutbildning. Myndigheten har också sett problem gällande avtalen och hur huvudmannen förhåller sig till entreprenörer. Det finns inte alltid klara och tydliga avtal med entreprenörerna som slår fast vad de ska leverera. Det är lätt att vuxenutbildningen hamnar i skymundan i uppföljningen.
Vad menas med att det finns inneboende konflikter mellan de krav och omständigheter som gäller för komvux? (Se Skolinspektionens årsrapport till regeringen)
Det finns en mycket öppen reglering för komvux för att eleven ska få stor flexibilitet, men detta har också inneburit en risk för låg ambitionsnivå. Det är inte ovanligt att elever lämnas till självstudier och går miste om möjlighet att grupparbete. När elever inte får den undervisning de behöver kan det leda till avbrott.
Skolinspektionen har påpekat att kraven på flexibilitet och individanpassning för inspektionsuppdraget utmanande, vad menas med det?
Eftersom regleringen är så öppen så finns det inte mycket att hålla sig i hällande lagstiftningen – vilket gör det svårt att rikta kritik när myndigheten ser behov av det. I gymnasiet och grundskolan är det mer reglerat kring exempelvis distansundervisning och närundervisning, vad som får läggas ut på entreprenad och inte. Det finns inte en lärarutbildning med komvuxinriktning och det saknas också kompetensutvecklingsinsatser för skolchefer i komvux.
Inom andra skolformer är det reglerat hur många undervisningstimmar eleverna ska ha i olika ämnen, men det finns ingen sådan reglering inom komvux. Varför är det så?
Det beror återigen på den öppna regleringen och det är inte heller säkert att det alltid är undervisningstimmarna som ger eleverna kvalitet. Det kan vara så att elevernas kunskaper valideras. Men sen finns det också de elevgrupper som har större pedagogiska behov och är i större behov av lärarledd undervisning. Utgångspunkten är att utbildningen ska anpassas efter den enskilda individens behov och förutsättningar – därför går det inte riktigt att generalisera.
Vad finns det för utmaningar för kvaliteten och likvärdigheten när utbildning läggs ut på entreprenad?
Det handlar mycket om avtalet – vad man kräver av leverantören och hur man följer upp det. Här finns det utmaningar eftersom avtalen många gånger är löst utformade och inte anger exakt hur mycket kvalitet och resurser eleverna ska få. Kanske gör kommunerna inget platsbesök utan följer istället upp skriftligt. Här är huvudmannen, skolchefen och rektors engagemang den i särklass mest avgörande frågan – det vill säga deras kunskap och kompetens om komvux. Att kunskapen om komvux varierar så mycket påverkar rektors uppdrag som ibland får ta ett mycket större ansvar. Vilka möjligheter man har att studera kan bero på vilken kommun man bor i.
Tidigare har Skolinspektionen granskat på huvudmannanivå – vad är skillnaden idag?
Nu har Skolinspektionen fått i sin instruktion att inspektera på skolenhetsnivå vilket innebär att de gör mer omfattande granskningar och bland annat tittar på undervisningen och det innehåll som eleven ska ges, kraven på individanpassning och så vidare.
Lyssna på hela avsnittet här