Generaliserbarhet handlar om hur forskningsresultat kan relateras till den egna praktiken, och Persson (2017) skiljer mellan statistisk, kontextuell och översiktsbaserad generaliserbarhet. Bedömningen av relevans och kvalitet kräver en kritisk värdering av både studiens upplägg och läsarens möjlighet att översätta resultaten till sin situation.
Generaliserbarhet och vanliga fällor Read More »
Att läsa forskningslitteratur kritiskt innebär att ställa frågor om problemformulering, metod, teori, resultat och slutsatser – vilket gör det möjligt att bedöma en studies trovärdighet och kunskapsbidrag. Persson (2017) lyfter fram tio frågor som kan vägleda denna process.
Var en kritisk läsare av primärlitteratur Read More »
Forskningslitteracitet innebär att förstå hur empiri och teori samspelar i vetenskapliga texter och att kunna skilja forskning från exempelvis utredningar. Genom strategier som att granska abstrakt, syfte och resultat kan läsaren värdera forskningens relevans.
Ingela Portfelts studie visar hur rektorers förståelse av forskningsbaserad undervisning påverkar deras ledarskap i komvux, och hur de både använder professionell erfarenhet och kritiska frågor för att skapa en forskningsbaserad skolutveckling. Resultaten pekar samtidigt på behovet av mer specifik forskning för vuxenutbildning och av forum där lärare och rektorer kan utveckla gemensamma arbetssätt.
Rektorers inflytande på forskningsbaserad undervisning i komvux Read More »
Forskningslitteracitet handlar om att kunna förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap, och innefattar både kännedom om olika typer av forskningslitteratur och förståelse för skilda forskningsansatser. Det är ett sätt att utveckla allmänbildning om forskning och att förhålla sig kritiskt till påståenden och resultat.
Forskningslitteracitet – att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap Read More »
Forskning om tysk vuxenutbildning visar att distansundervisning oftast kompletterar snarare än ersätter närundervisning, medan hybridkurser är ovanliga. Resultaten väcker frågor om digitaliseringens konsekvenser för tillgänglighet och risken för ökade utbildningsklyftor.
Vuxna elevers upplevelser av distansundervisning påverkas av lärarstöd, social närvaro och en tydlig kursstruktur enligt en studie av Åkerfeldt, Bergdahl och Hrastinski. Resultaten lyfter behovet av lärmiljöer som främjar gemenskap och peer-to-peer-lärande.
Distansundervisning för vuxna – vad skapar en bra lärmiljö? Read More »
Studien visar att rektorer i komvux ser kraven på flexibilitet och individanpassning som både nödvändiga och problematiska, då de kan leda till ekonomiska utmaningar, begränsat kursutbud och en ständig balansgång mellan individuella behov och verksamhetens hållbarhet. Den lyfter glappet mellan policy och praktik, särskilt i mindre kommuner.
Flexibilitet i komvux – men till vilket pris? Read More »
Artikeln visar hur idealen om flexibilitet och individanpassning i komvux kan skapa nya möjligheter men också utmaningar, exempelvis ökad press på både lärare och elever, förändrade lärarroller och risk för att undervisningens djup går förlorat. Den belyser spänningen mellan tillgänglighet och pedagogisk kvalitet i vuxenutbildningen.
Snabb leverans på beställning – om flexibilitet och individanpassning i komvux Read More »
Begreppet ”kvalitet” i skolan har förändrats från att handla om kunskap, bildning och demokrati till att i högre grad kopplas till måluppfyllelse, systematik och juridisk kontroll. Bergh och Rosén visar hur denna förskjutning påverkar lärarnas professionella utrymme och riskerar att marginalisera utbildningens traditionella kärnfrågor.
Vad menar vi egentligen när vi pratar om “kvalitet” i skolan? Read More »
