Generaliserbarhet handlar om hur forskningsresultat kan relateras till den egna praktiken, och Persson (2017) skiljer mellan statistisk, kontextuell och översiktsbaserad generaliserbarhet. Bedömningen av relevans och kvalitet kräver en kritisk värdering av både studiens upplägg och läsarens möjlighet att översätta resultaten till sin situation.
Generaliserbarhet och vanliga fällor Read More »
Att läsa forskningslitteratur kritiskt innebär att ställa frågor om problemformulering, metod, teori, resultat och slutsatser – vilket gör det möjligt att bedöma en studies trovärdighet och kunskapsbidrag. Persson (2017) lyfter fram tio frågor som kan vägleda denna process.
Var en kritisk läsare av primärlitteratur Read More »
Forskningslitteracitet innebär att förstå hur empiri och teori samspelar i vetenskapliga texter och att kunna skilja forskning från exempelvis utredningar. Genom strategier som att granska abstrakt, syfte och resultat kan läsaren värdera forskningens relevans.
Forskningslitteracitet handlar om att kunna förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap, och innefattar både kännedom om olika typer av forskningslitteratur och förståelse för skilda forskningsansatser. Det är ett sätt att utveckla allmänbildning om forskning och att förhålla sig kritiskt till påståenden och resultat.
Forskningslitteracitet – att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap Read More »
