⛓ Skolchefens roll i komvux utgör en länk i en komplex styrkedja och professionen länkas samman med politik (i form av nämnd) och rektor.

⁉ Tidigare studier om komvux har påvisat stora skillnader i hur utbildningen organiseras -> Skolchefer tolkar sitt uppdrag på olika sätt (Bjursell m.fl, 2015; Portfelt, 2021) men behöver känna till hela komvux uppdrag för att kunna förhålla sig till politiken och fungera som ett stöd för rektor.

⚖ Skolchefen befinner sig i “skottlinjen” mellan statens krav på extern kontroll och politikens krav på autonomi – och kan därför behöva gå balansgång mellan motstridiga förväntningar (Paulsen, m.fl., 2014; Ståhlkrantz & Rapp, 2020).

📘 Även om det är tydligt reglerat att det ska finnas en skolchef som ska bistå huvudmannen i att bedriva verksamheten författningsenligt, framgår det inte i Skollagen vad ansvaret innebär rent konkret och hur det förhåller sig till andra aktörers ansvar (Lerwall 2022).


Några av artikelns slutsatser:

🔹 Den delegerade styrningen mellan skolchef och rektor underbyggs av två olika logiker – en ansvarslogik och en ekonomisk logik
– Detaljinriktad styrning (skolchefen är inne verksamheten och styr mer direkt genom kontroll och uppföljning)
– Tillitsbaserad, stödjande och passiv styrning (skolchef får rollen av ett bollplank gentemot rektor)

🔹 Vissa skolchefer beskriver ett samarbete med politiken med utgångspunkt i elevernas bästa medan andra skolchefer uppger att de har svårt att förstå den politiska styrningen.

🔹 Här uppstår frågor om hur ansvarsfördelningen ser ut i styrkedjan i länken över skolchef, det vill säga politiken, en länk som ofta inte får så mycket uppmärksamhet i de förändringsförslag som skrivs fram i vuxenutbildningspolicy.

🔹 Eftersom det är rektor och skolchef som ofta omnämns i sådana sammanhang finns det en risk för att nämnden och politikens påverkan på vuxenutbildningens organisering och utformning hamnar i skymundan.

🔹 Här går resultatet i linje med Svedbergs studie (2016) som visar på att det ofta finns en diskrepans mellan vad nämnd och skolchef bedömer vara meningsfulla och valida resultat och att det som uppfattas som meningsfullt och legitimt på en nivå inte alltid uppfattas som det på en annan nivå.

🔹 I samband med detta aktualiseras “tillitsparadoxen” som handlar om att skolchef hela tiden måste leverera resultat till övervakningsapparaten för att lugna politiken och samtidigt behålla rektorers tillit och förtroende.

🔹 Den icke-tillit som systemet skapar med fokus på uppföljningsmekanismer måste hela tiden uppvägas av den tillit som skapas i den personliga relationen mellan skolchef och rektor.

Läs och ladda ned hela artikeln här: https://lnkd.in/dtBSCzzM