📊En studie av Tomáš Karger, Jan Kalenda, Jitka Vaculíková och Ilona Kočvarová som bygger på enkätdata (4000 vuxenstuderande) och jämför användandet av lärplattformar i formell och informell vuxenutbildning i de fyra länderna, samt identifierar olika nyckelfaktorer (såsom ålder, utbildningsnivå, etc.) som påverkar detta.

🖥 Författarna använder sig ockås av teoribildningen “platformization” för att undersöka desssa frågor närmare och konstaterar att allt fler sociala sektorer håller på att bli “plattformiserade” (platformized).

🌏 På detta sätt representerar digitala plattformar mellanhänder som överskrider gränser mellan marknads- och icke-marknadssektorer, mellan globala och lokala miljöer (Kerssens & van Dijck, 2023).

📈 Det betyder att informationsinfrastrukturen som alltmer används av utbildningsinstitutioner ofta ägs och styrs av privata vinstdrivande företag (Helberger et al., 2018; Kerssens & van Dijck, 2021; van Dijck, 2020).

🔄 Genom urval, licensavtal och API-design styr plattformar inte bara sina användare utan även en bredare omgivning (Poell et al., 2019) – samtidigt som användare aktivt deltar i processen av “plattformisering” genom att utveckla en rad olika plattformspraktiker (Duffy et al., 2019).

🏫 Utbildningssektorn var en av de första som plattformiserades och detta har medfört frågor kring skyddandet av elevers integritet, att lärare tar rollen som administratörer (Cappello, 2022) och en avsaknad av kollektiv erfarenhet och reflektion i lärandeprocessen (Cone, 2023).

⚖ Det finns också ett glapp i hur användandet ser ut mellan de länder som var tidigt ute med att anpassa sig (såsom Sverige) och länder som ännu inte ställt om i så stor skala.

🗝 Även om digitaliseringen har pekats ut som en nyckelfaktor för att möjliggöra studier och minska ojämlikheter finns det också mycket forskning som visar på att det digitala formatet faktiskt också begränsar vissa grupper i samhället.

❓Frågan är om huruvida den “digitala klyftan” introducerar en ny form av ojämlikhet eller om den representerar en förlängning av de redan existerande (Lupač, 2018)?

🇸🇪 Inte helt oväntat så är Sverige det land där användandet av onlineplattformar är som störst. Författarna konstaterar också att lärplattformar verkar ha en stödjande roll även för “offline-undervisning”.

🎓 Resultaten visar också på att även om högre ålder sammanfaller med ett minskat användande av lärplattformar så verkar inte utbildningsnivå påverka på samma sätt – vilket skulle kunna indikera att onlinelärande har en oväntat positiv effekt när det kommer till att möjliggöra deltagande i vuxenutbildning för vissa individer.

📚 Artikeln finns att läsa och ladda ned här: https://doi.org/10.1080/02601370.2024.2358896