Ingela Portfelt har undersökt rektorers inflytande över undervisning och bedömning (assessment används här för att markera att det handlar både om att följa elevers progression och bedömning) i anpassad skola.

Studien tar sin utgångspunkt i sex rektorers erfarenheter av anpassad skola. I fokus är rektors ✨ “ledande praktik” (leading practice) snarare än ledarskap (leadership) och hur denna ledande praktik är sammankopplad med och förhåller sig till andra praktiker.

👩‍🏫👨‍🏫 Inom anpassad skola kan många olika yrkesgrupper samverka såsom specialpedagoger, lärare, lärarassistenter, fritidspedagoger, speciallärare, skolkuratorer, vårdassistenter och så vidare. Det är viktigt att alla dessa yrkesgrupper har en gemensam förståelse för sina specifika uppgifter och ansvar i relation till utbildningens krav (Östlund et al., 2021).

🤝 Därmed behövs en hög grad av samordning och organisering för att tydliggöra varje professionell roll i relation till undervisningen. Här finns en risk för att yrkesgrupper som inte är direkt involverade i undervisning och bedömning förbisers när det gäller implementering av läroplanen, samplanering, samundervisning och sambedömning – och därmed inte ses som en resurs i utvecklingen av elevernas kunskap (Martin & Alborz 2014; Östlund et al. 2021).

🏫 För att stärka undervisning och bedömning behövs en struktur som möjliggör samarbete mellan professioner. Detta kräver en gemensam vision 🌍 och förståelse för läroplanen samt varje professionells bidrag till att utveckla en lokal skolpraktik och stödjande skolmiljö.

⚠️ Begränsande arrangemang – “jaga skuggan”

• Det kan saknas specifikt utvecklat stödmaterial för bedömning i anpassad skola, vilket gör att man ofta tvingas använda material från andra skolverksamheter eller skapa eget.

• Ibland organiseras den anpassade skolan utifrån mallar och strukturer från andra skolverksamheter, trots att dessa inte alltid passar – vilket begränsar utvecklingen och förstärker känslan av att ”jaga en skugga”.

• Det kan saknas kommunala mål för inkludering, och yrkesverksamma kan förbises i kompetensutveckling, vilket minskar samarbete och gör det svårare att nå en gemensam förståelse.

🌱 Möjliggörande arrangemang – “omfamna det unika”

• Rektorer berättar om ett ökat intresse från myndigheter och forskning, vilket leder till att anpassad skola ses som en unik skolform – med fokus på progression och process snarare än enbart resultat.

• Genom att rektorer organiserar kompetensutvecklingsinsatser som inkluderar alla yrkesgrupper (lärare, fritidspedagoger, assistenter) stärks den kollektiva förståelsen och kvaliteten i bedömningen.

• Det finns även exempel där bedömningsmaterial utvecklas i kollegialt samarbete, anpassat till skolformens komplexitet och förankrat i nationell policy – något som stärker rektorernas aktiva roll.

✅ Sammanfattningsvis visar studien på rektorernas roll som systemaktörer och potentiella drivkrafter för inkluderingsarbete i hela skolväsendet. Samtidigt understryks komplexiteten och behovet av vidare, deltagarorienterad forskning.

Läs och ladda ned artikeln här: https://doi.org/10.1080/00131881.2023.2239832