🔎Innan vi fördjupar oss i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tänker jag att vi först måste börja bena i själva läsandet och värderandet av forskning. Det är här begreppet forskningslitteracitet kommer in i bilden – det vill säga allmänbildning om forskning.

📖I rapporten “Forskningslitteracitet” ger Persson (2017) flera tips kring hur yrkesverksamma kan använda sig av forskning. I detta inlägg kommer vi främst fokusera på olika forskningsansatser.

Forskning publiceras i olika genrer såsom vetenskapliga artiklar, böcker, antologikapitel, rapporter och forskningssammanställningar. Dessa kan delas in i primär- och sekundärlitteratur.

1️⃣Primärlitteratur – Där forskare själva presenterar sina forskningsresultat

2️⃣ Sekundärlitteratur – Andra författare än forskarna skriver om forskningsresultat

💡Påståenden som “forskning har visat att skolan…” kan få läsaren att tro att det finns någon form av enhetlig kunskap som alla håller med om. Tvärtemot tvärsäkra uttalanden präglas forskning ofta av ifrågasättande och oenighet – vilket kan ses som ett tecken på dess kvalitet – medan alltför stor enighet kan tyda på ett begränsande paradigm.

Persson ger exempel på fyra övergripande forskningsansatser som kan vara viktiga att förstå vid läsning av samhällsvetenskaplig forskning.

👥Kontextuella fallstudier
– Utforskande av ett fenomen mha teoretiska perspektiv
– Beskriva situationer och sammanhang på ett utförligt vis
– Exempel på metoder: observationer, intervjuer, loggböcker, dokumentanalys
– Kunskap om: situation, aktörers agerande och kontext

📊Variabelstudier
– Utforskande av samband mellan olika faktorer och/eller effekter av åtgärder
– Exempel på metoder: enkäter, experiment, tester
– Kunskap om: betydelser av hur olika variabler påverkar varandra

📚Forsknings- och kunskapsöversikter
– Kartlägga, sammanfatta och dra slutsatser om kunskapsläget inom ett område
– Exempel på metoder: mer eller mindre systematiskt gjorda översikter
– Kunskap om: forskningsläget (inom ett specifikt område)

📜Dokumentanalyser
– Utgår från dokument och annat skrivet material
– Exempel på ansatser: historisk eller diskursanalytisk
– Kunskap om: innehåll och syfte i vad som dokumenterats

Persson nämner också vetenskapsteoretiska studier och studier av filosofisk karaktär som ger kunskap om grundläggande kunskapsteoretiska frågor – exempelvis “vad kännetecknar begrepp som lärande, bildning och utbildning?”

📚Läs och ladda ned rapporten här: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1559464/FULLTEXT01.pdf