📖 Läs mer om inkluderingsbegreppet i komvux läroplaner i Dragana Vujanic Erikssons artikel.

🌍 Strävandet efter en inkluderande vuxenutbildning kan spåras tillbaka redan till en UNESCO konstitution från 1945 som uppmanade medlemsländerna att säkerställa utbildning för alla sina medborgare som en förutsättning för att (åter)bygga demokratiska och ekonomiskt välmående samhällen i efterdyningarna av andra världskriget (Rubenson, 1994).

🕊️ Samma strävan återfinns i FNs (2015) agenda för hållbar utveckling: “Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all”.

⚖️ Men även om inkluderande utbildning länge varit ett mål och en ambition saknas fortfarande en enhetlig definition av begreppet.

🔎 Ett sätt att tänka kring inkludering i utbildning är att göra skillnad mellan “snäva” och “breda” definitioner:

• 🎯 Snäva definitioner: fokuserar på specifika grupper utifrån specialpedagogik och tillhandahållande av (ytterligare stöd).
• 🌈 Breda definitioner: relaterat till mångfald, heterogenitet och att möta behoven hos alla elever på alla nivåer inom skolan (och omgivande samhälle).

📝 Artikeln utgår från den breda förståelsen av inkludering i utbildning och ser idén och praktiken om utbildning-för-alla som en förutsättning för utövandet av mänskliga rättigheter. Det empiriska materialet utgörs av de tre läroplaner som komvux hittills haft. I detta sammanhang förstås utbildningspolicy som texter som uttrycker makt och normer genom språk. Genom att kritiskt ifrågasätta ”sanningarna” kan mer inkluderande framtida utbildningspolicys utvecklas.

📊 Det är alltid svårt att sammanställa forskningsresultat på ett lättöverskådligt sätt utan att gå miste om komplexitet och nyanser. Jag rekommenderar därför att gå till originalkällan och läsa resultaten i sin helhet.

Kortfattat om läroplanerna:

• 📅 1982: Här beskrivs vuxna elever ibland utifrån ett “brist-perspektiv” och inkludering beskrivs ske genom segregerande stödformer
• 📅 1994: I läroplanenskiftas fokus mot elevernas individuella behov, snarare än “brister.” Här betonas också lärarenas och skolans delade ansvar för inkludering.
• 📅 2012: Nu fokuseras individualisering, mångfald och lärares professionella ansvar. Samtidigt betonas också elevens ansvar för sitt eget lärande.

⚖️ Sammanfattningsvis finns det en risk för att inkludering framställs som en form av universallösning: om diskriminering undviks sker inkludering. För att detta ska fungera krävs att lärare har tillgång till de resurser som gör det möjligt att omsätta sin kompetens i fungerande anpassningar.

🚨 Inkludering som styrs genom individens ansvar riskerar att flytta ansvaret från staten till den enskilde eleven. För en hållbar inkluderande utbildning krävs istället fokus på mångfald, jämlika villkor och ett större kollektivt ansvar, något framtida forskning behöver belysa ytterligare.

📚 Läs och ladda ned artikeln här: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02601370.2024.2422298

📍 Detta är andra inlägget i en serie av fyra delar om inkludering i vuxenutbildning.