📚Ny avhandling om individualiseringsprocesser inom SFI av Dimitrios Papadopoulos från Göteborgs universitet
❓ Hur uppstår och hur tar individualiseringsprocesser form i policy och praktik inom den svenska SFI-utbildningen?
För att besvara denna fråga undersöks individualisering på tre olika sätt – dels ur ett tidigare forsknings-perspektiv, dels genom en policyanalys, dels hur kommunala aktörer organiserar och genomför utbildningen och dels genom SFI-lärares arbete.
💡 SFI beskrivs som en mångfacetterad utbildning som inte bara handlar om språkundervisning utan också identitetsbyggande, social integration och deltagande på arbetsmarknaden.
💡Olika policys och praktiker flätas samman i SFI för att hantera olika samhälleliga utmaningar såsom socialt utanförskap, integration och arbetslöshet
💡I flera policydokument som reglerar SFI skrivs “individualisering” fram som lösningen på en mängs olika problem – ofta i relation till att skräddarsy utbildningen efter individens behov bakgrund och livssituation
💡Även om kraven vid första anblick kan verka okomplicerade kräver det att nya arbetsformer utvecklas – som kan vara svåra att implementera och använda
💡När kommunen försöker anpassa SFI till elevernas behov och förutsättningar framstår tre områden som centrala: formandet av den individuella eleven, formandet av en effektiv utbildningen och formandet av ett sammanhållet samhälle
💡Trots att ett av SFIs övergripande mål är att bidra till ett sammanhållet samhälle hamnar målet ofta i konflikt med initiativ för att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov
💡Eftersom kraven på att anpassa utbildningen kommer från så många olika aktörer (elever, arbetsförmedling, styrdokument etc.) kan de vara motsägelsefulla och skapa spänningar som lärarna måste hantera
💡Här identifieras några motivkonflikter:
Standardisering vs. Flexibilitet: Lärare förväntas skapa standardiserade riktlinjer för att säkerställa en grundläggande nivå av kontroll samtidigt som de försöker skapa flexibla strukturer
Kollektivistiska vs. Individualistiska aspekter: Lärare måste ofta balansera mellan sin egen professionella föreställning om att lärande ofta gynnas av att äga rum i ett kollektivt sammanhang och samtidigt tillgodose individens behov
Etik och ideologi: Att följa regelverk som innebär att fatta avgörande beslut som påverkar elevers framtid beskrivs som en utmanande uppgift där läraren som myndighetsperson och läraren som individ med egna pedagogiska och personliga värderingar ställs mot varandra
Sammanfattningsvis anses individen ha ansvaret för sina egna val och får därigenom även ta riskerna för eventuella misslyckanden. Detta innebär att utbildningens roll har förändrats till att i dagens samhälle erbjuda flexibla lösningar som ska anpassas till individens behov.
📚Avhandlingen finns att läsa och ladda ned via följande länk: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/79563
(På sida 83 finns en sammanfattning på svenska)