Idag har jag läst Karolina Muhrmans och Per Anderssons nyligen publicerade artikel som handlar om hur studie- och yrkesvägledning i komvux organiseras runtom i landet och hur denna roll tolkas.

Det empiriska materialet består bland annat av intervjuer med skolledare, studie- och yrkesvägledare, klassrumsobservationer och dokumentanalyser.

Organisationen av studie och yrkesvägledningen ser olika ut på olika lokala komvux. I vissa verksamheter finns det centrala syvar, ibland är de placerade i utbildningsanordnarnas lokaler och ibland förekommer en blandning av båda. Vanligtvis är det kommunerna som är ansvariga för syvarna – oavsett var de är placerade. Några problem som beskrivs i studien är att elever inte alltid har tillräcklig tillgång till syv och/eller att kraven på att syv ska ha en formell utbildning inte alltid följs upp.

I artikeln beskrivs syv som en nyckelperson, både för eleverna och för verksamheten inom fem olika områden:

📣 Syv som marknadsförare
Syvarna som intervjuas beskriver at de spenderar en betydande del av sin arbetstid med att delta i utåtriktade aktiviteter såsom mässor och andra evenemang som riktar sig mot vuxna.

🎒 Syv som antaningsansvarig
Det är ofta syvarna som tar hand om den faktiska urvals- och antagningsprocessen genom att kartlägga elevernas kunskaper och bedöma deras behov av och förmåga att slutföra sina studier – även om de inte alltid fattar det formella antagningsbeslutet.

📝 Syv som validerare av elevers kunskaper
Här spelar syv en avgörande roll för att hjälpa sökanden att hamna på rätt kurser.  Att bestämma rätt nivå för de sökandes nivå beskrivs som svårt, särskilt om de kommer från utbildningssystem utanför Sverige.

🗺 Syv som “kartläsare”
En viktig del av syvs arbete är att hjälpa sökande att orientera sig inom utbildningssystemet för att hitta rätt utbildningsväg. I vissa kommuner är det obligatoriskt för de som ansöker till komvux att först träffa en syv som sedan genomför en undersökning utformad för att undvika misstag i ansökan. Syvs komplexa roll som kartläsare är också uppenbar i relation till den heterogena gruppen människor som söker sig till komvux, med deras bakgrund i olika utbildningssystem från olika länder och olika tidsperioder.

🌟 Syv som kvalitetssäkrare
Syvarna som intervjuats beskriver att de har nära kontakt med eleverna, vilket ger dem insyn i hur väl eleverna trivs – information som inte erhålls via enkäter. De arbetar också regelbundet med att följa upp elevernas studieresultat via ISP, vilket ger en mer nyanserad bild av kvalitet än statistik över genomströmning och betyg.

En central slutsats som dras i studien är att det komplexa utbildningssystemet kräver att betydande resurser investeras i studie- och yrkesvägledning för att komux ska fungera till fördel för varje enskild elev.

📚 Läs och ladda ned artikeln här: https://doi.org/10.1080/13596748.2023.2285627