❓Efter att ha läst en vetenskaplig studie uppstår ofta frågan: är resultaten av forskningen generaliserbara till det sammanhang man befinner sig i?

Persson (2017) skriver i sin rapport om forskningslitteracitet att det sällan enkelt går att överföra resultat från forskning till den egna pedagogiska praktiken. Studiens relevans och kvalitet behöver istället värderas i relation till den egna situationen. Här kan begreppet “generaliserbarhet” kan komma till nytta.

🔍 Tre olika typer av generaliserbarhet i forskning:

📊Statistisk generaliserbarhet:
• Bygger på ett tillräckligt stort, slumpmässigt urval som representerar en större population, med på förhand kända urvalssannolikheter
• Stora variabelstudier gäller främst på gruppnivå, men skulle ändå kunna ses som relevanta för det egna sammanhanget

🧩 Kontextuell generaliserbarhet:
• Kontext, sammanhang, situation och aktörers agerande beskrivs på ett fullödigt sätt i en strävan efter generaliserbarhet.
• Uppstår när läsaren känner igen forskningens beskrivningar och analyser utifrån den egna praktiken

📚Översiktsbaserad generaliserbarhet:
• Genom att sammanställa och analysera många studier i forskningsöversikter och metastudier kan bredare slutsatser, som gäller utöver enskilda studier, dras.
• Forskningsöversikter visar vad som är känt inom ett område och kan ge användbar kunskap för den egna praktiken, men hur generaliserbarheten tolkas beror på läsarens förmåga att förstå forskningen och koppla den till sin egen situation.

❗Hur generaliserbara forskningsresultat är beror både på hur studien är gjord och på om läsaren kan relatera (“översätta”) resultaten till sin egen situation.


🚧Fällor som du som läsare kan gå i:

📊Variabelstudier
• Forskarna ställer “fel” frågor (oklara, utan hänsyn till tid och rum, urvalsfel, ingen åtskillnad på samband och effekter etc.)

🧩 Kontextstudier:
• De vanligaste svaren presenteras, men inte variationen

📚Forskningsöversikter:
• Forskningsprocessen presenteras inte (hur urvalet gjordes, etc.)

⚠️Ytterligare risker:
• Forskarna drar slutsatser som inte är belagda i empirin
• Forskarna generaliserar sina resultat i alltför hög utsträckning (högre än vad studien ger belägg för)
• Forskarna förklarar inte hur de tolkar sin empiri


Det finns mycket att läsa om både forskningsmetodik och akademiskt skrivande men förvånansvärt lite om yrkesverksammas stöd i att läsa och värdera forskningslitteratur.

💬”Forskningslitteracitet kan ses som en särskild kompetens som behöver stöd för att utvecklas och som därför kan kopplas till andra fortbildningsinsatser. […] Det är i mötet mellan forskning och förtrogenhetskunskap som lärare kan utveckla en pedagogisk praktik som har en vetenskaplig grund.” (Persson, 2017, s. 31).

📚Läs och ladda ned rapporten här: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1559464/FULLTEXT01.pdf